Allt har redan sagts om terrorattentaten på Utøya 2011. Jag har inget att tillägga, andra har redan sagt det jag känner och sagt det mycket bättre, men varje gång jag hör talas om det tänker jag på Susanne Sundførs version av "Mitt lille land" från minnesceremonin.
Någonstans känns det nästintill tryggt att så otroligt mycket kan rymmas i något så till ytan banalt, att något så enkelt kan få betyda så mycket. Sundførs version är känslosam och stark, men absolut starkast i hela låten är det uteblivna slutackordet. Just där händer det något. Allting blir mycket större, mycket tydligare.
Susanne Sundfør - Mitt lille land