20120722

Inuti mig bor det en ganska tragisk mansperson med klara tendenser av att spara på allt för mycket. Fortfarande inte i riskzonen för hoarding, men en gång om året (ungefär) konfronteras jag med det jag har sparat på. I lådor. I bokhyllor. I kassar. Mycket av det kan jag beskylla ett yngre och oerhört mycket mer nostalgiskt jag för att ha sparat, men stora delar av detta som bara kan beskrivas som skit sparas gång på gång. Utan egentlig motivering. En ond cirkel av att spara på sådant man inte behöver.