Det tunga beslutet att inte lämna in uppsatsen i tid. Rent krasst hade jag kunnat skriva rätt antal text, men det hade varit orättvist mot ämnet. Nu skjuter vi upp det och märker genast hur allting klumpar sig. Vårterminen 2013 kommer bli intensiv. Just nu känns det verkligen som ett misslyckande, och det är det. Samtidigt ska jag bli klar senare till i vår.
Det är bara min egen insats som kan klandras, vilket gör det ännu jobbigare. Jag kan liksom inte lämpa över skulden på någon annan. Det bekräftar dock det jag känt hela terminen: att idén att skriva uppsats i ett ämne, "bara för att det är roligt", var ett anfall av akademisk hybris. Att dessutom göra det i ett ämne som visserligen är intressant, men som jag aldrig riktigt har greppat, är kanske ännu mer så. Ett misslyckande. Det finns inget annat sätt att beskriva det. Kapitulation.
No comments:
Post a Comment