Kvällen ljum och kvalmig. De säger att det ska regna imorgon. Att det bygger upp till en urladdning.
Våren väcker alla känslor. Av att åstadkomma mening och att ha någon att vara nära. Minsta lilla idé, minsta frö till en tanke välkomnas. Sårbart. Extra fint.
Och mitt i allt, den ständiga insikten: inte heller detta kommer att bestå. Ozymandias koloss på lerfötter söndervittrad i öknen. Allt kommer en dag att bli stoft och den jordiska härligheten förgå.
No comments:
Post a Comment